Under 2020-2023 processledde Susanne skogsbranschens gemensamma satsning för att stärka skogens attraktionskraft utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Projektet ägdes av Länsstyrelsen i Västernorrland, finansierades till hälften av Region Västernorrland och till hälften av de skogliga aktörerna.

Förutom länsstyrelsen och regionen deltog följande organisationer: Biometria, Holmen Skog, Höglandssågen, LRF, Metsä Board, Mondi Dynäs, Norra Skog, Nätraälven Skog, Rundvirke Skog, SCA Skog, Skogsentreprenörerna, Skogssällskapet, Svenska Skogsplantor, Timmerkörarna, Örnfrakt, NYKS, Skogsstyrelsen, Naturbruksgymnasiet Skedom, Processum, MIUN, SLU och GS-facket.

Projektet pågick till våren 2023 och syftade till att skapa förutsättningar för en långsiktig, konkurrenskraftig, hållbar och lönsam skogsnäring och var en del i genomförandet av det regionala skogsprogrammet.

Projektet integrerade med de jämställdhetspolitiska målen, regionala utvecklingsstrategin, regionala skogsprogrammet och Agenda 2030.

Alla rapporter och verktyg som togs fram i projektet är fria att använda för alla.

Vill du tanka av vårt arbete – ta gärna en kontakt så hittar vi ett upplägg som passar dig. Spana också in de här länkarna:

Slutrapport Jämställdhet i skogsbranschen

Ur förordet:

Nu har vi arbetat fyra år tillsammans med jämställdhet i skogsbranschen: ett år med att ta fram en handlingsplan och tre år med projektet som har genomförts. Det är dags att summera de här åren – men det är inte dags för avslut. Arbetet i projektet har lagt grunden för ett fortsatt gemensamt jämställdhetsarbete som involverar hela skogssverige. Det är vi stolta över.

Våra aktiviteter har nått ut utanför landets gränser och bortom skogsbranschen. När vi summerar våra aktiviteter ser vi att 128 olika organisationer varit representerade med 620 unika deltagare, hälften av dem har varit män. Att så här brett ha jobbat med normer om män och maskulinitet med män i ledningspositioner i så många olika organisationer tror vi kommer leda till varaktig förändring för svensk skogsbransch.

I backspegeln kan vi se att det finns saker som vi hade kunnat göra annorlunda, dessa aspekter försöker vi att dela med oss av i den här slutrapporten. Det är viktigt för oss att dela med oss av våra erfarenheter även kring det som inte varit framgångsrikt. Som människor tar vi med oss så mycket mer än vad som är beskrivet här av förflyttningar i oss som individer och ledare.

Branschgemensamma mätbara mål för jämställdhetsarbete

”Vi har gått från omedvetenhet till insikt, till kunskap och till att vilja. Nu är det dags för oss att visa på resultat.”

Den här rapporten utgår från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag Åtgärder för en jämställd skogssektor och är ett stöd för dig som vill jobba med mätbara mål för jämställdhetsarbete och integrera dem i målstyrningen.

När en organisation har definierat nuläget för jämställdheten och för jämställdhetsarbetet är det dags och bestämma sig vad den vill uppnå och hur.

Jämställdhetsmål som är integrerade i målstyrningen och ägs av den som är ansvarig för ämnesområdet och följs upp precis på samma sätt som andra mål – det är en förutsättning för att lyckas uppnå ambitionerna att skapa jämställdhet.

Mål kan vara kvantitativa och kvalitativa, vi behöver arbeta med båda delarna för att nå framgång.

De mål som presenteras i den här rapporten är branschgemensamma strategiska åtgärder som ska vara modiga och leda till varaktig förändring.

Skogsbranschens maskulinitetsnormer

”Vi säger inte att det är fel – vi säger bara att det skapar ojämställdhet”

Jämställdhet är en siffra – när andelen män och kvinnor i en grupp är mellan 40 och 60 procent. Jämställdhet handlar också om normer, attityder, värderingar och ideal – det är när vi får syn på det och påbörjar förändringsarbete med de utgångspunkterna som vi kan reell och kvarvarande effekt även i den numrära jämställdheten.

Under 2021 har medarbetare, förtroendevalda och ledare i de organisationer som deltar i projektet varit med i utbildningar, möten, workshops och arbetsgrupper om hur vi tillsammans kan skapa ett framgångsrikt jämställdhetsarbete i skogsbranschen. I samband med dessa har vi fångat in och ställt frågor kring vilka maskulinitetsnormer som har företräde i branschen, är upphöjda och vilka andra normer som är exkluderande. Vi ser att begränsande maskulinitetsnormer är en grogrund för ojämställdhet, exkluderar människor och försvårar förutsättningarna att skapa en jämställd skogsbransch.

Vår förhoppning är synliggörandet och diskussionerna om begränsande maskulinitetsnormer ska ge goda förutsättningar i våra ambitioner om att stärka skogsbranschens attraktionskraft. Förändringsarbetet behöver ske på flera nivåer, på individnivå, i organisationen och i branschen i stort, det är en förutsättning för att skogsbranschen även fortsättningsvis ska vara en del av omställningen till ett hållbart samhälle.

Att rekrytera och befordra kvinnor är en del i arbetet med att öka jämställdheten i skogsbruket, men det är inte tillräckligt. För att skogsbruket ska vara en attraktiv arbetsplats för fler kvinnor och fler män behöver fokus också riktas mot de normer som fortsätter att förknippa skoglig kunskap och kompetens med män och maskulinitet. Jenny Långström har skrivit de grundläggande teoretiska delarna om jämställdhet. Susanne Öberg har samlat in och författat delen om kartläggningen och tillhörande reflektioner om maskuliniteter i skogsbranschen.

Rapporten avser belysa skogsbranschens maskulinitetsnormer och lägga grund för utbildningar, workshops och processer under projekttiden där frågan om hur jämställdhetsarbetet påverkas av dessa maskulinitetsnormer.

Vägledning för framgångsrikt jämställdhetsarbete

Den här vägledningen är en introduktion till hur ett arbete med jämställdhetsintegrering kan ta form. Vägledningen tar upp de grundläggande delarna som bör beaktas för att ett företag eller en organisation ska lyckas med sitt jämställdhetsarbete. Förhoppningen är att den ska vara ett stöd i att skapa en stabil och långsiktig struktur för arbetet med jämställdhetsintegrering. Vägledningen vänder sig till dig som har en ledningsfunktion i något av de företag eller organisationer som ingår i projektet Jämställdhet i skogsbranschen. Den vänder sig också till dig som planerar och samordnar arbetet med jämställdhetsintegrering.

Branschgemensamt jämställdhetsarbete

När #metoouppropet #slutavverkat startade i december 2017 så pågick samtidigt en dialog mellan aktörer och ledare om hur skogsbranschen tillsammans skulle kunna stärka attraktionskraften, hitta vägar ur målkonflikter och bli mer aktiv i kompetensförsörjningen. Insikten om att jämställdhet behöver komma överst på åtgärdslistan blev i det sammanhanget påtaglig. Medan viljan att göra något var stor så var frågan om hur det skulle kunna hända inte lika givet.

Landshövding Berit Högman bjöd i december 2018 in till en workshop om normkritik i skogsbranschen som gav energi och sammanhang till den pågående dialogen mellan aktörer och ledare. Med stöd av regionala skogsprogrammets sekretariat och länsstyrelsens sakkunniga i jämställdhet togs därefter fram en handlingsplan för att stärka skogsbranschens attraktionskraft ur ett jämställdhetsperspektiv.

Resan efter det har varit trevande, utmanande, händelserik och inte minst full av lärdomar. Vi tror att det här arbetet är landets första branschgemensamma jämställdhetsarbete som är drivet av näringslivets aktörer, och vill gärna dela med oss av de erfarenheter vi gjort under de här åren. Den här rapporten är en konklusion av det som varit framgångsrikt, av det vi lärt oss när vi fått göra omtag och av det som vi skulle gjort annorlunda om vi skulle fått börja idag.

Det här är inte en berättelse där vi säger: ”Så här gjorde vi så gör så här så blir allt bra” – vi är inte i mål och vi tror heller inte att vi under vår livstid uppnår jämställdhet i våra organisationer, i branschen eller i Sverige. Men vi tror att det vi gör och har gjort gör skillnad och ökar förutsättningarna för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att äga och bruka skog och att arbeta i eller driva företag inom skogsbranschen.

Vi tror att det här är en framgångsrik väg att skapa en långsiktig, konkurrenskraftig, hållbar och lönsam skogsnäring där vi lär oss se med andra perspektiv på oss själva. Det utmanar, skapar gemenskap och driver samhällsomvandlingen framåt.