Fokus på rätt saker tror jag vi behöver ha i debatten – skippa till exempel det där med vem som gör vad hemma, dammsug du om du känner för det. Fundera istället kring vilka konsekvenser er arbetsfördelning får när det kommer till ekonomi, tid och livsutrymme – och vad den gör för er relation.

Det är lätt att jämställdhetsfrågan hamnar i det privata. Det är helt naturligt. Jag tror det är viktigt att den tar klivet ur de praktiska frågorna om vem som handlar, lagar mat och tvättar bilen. Prata om varför istället och om vad fördelningen leder till.

Det är egentligen inte viktigt om du lagar mat och din partner tvättar. Fördelningen du lagar mat och din partner byter däck kan man syna om ni inte har väldigt många bilar som väldigt ofta får punktering. Hur mycket tid och energi det tar från er båda och vilken effekt det får i ett större perspektiv är däremot viktigt.

Kvinnor med barn under 7 år yrkesarbetar mellan 20 timmar och mindre än 40 timmar i veckan. Samma siffra för männen är mellan 34 och 42 timmar. Kvinnorna är hemma med barnen – med eller utan föräldrapenning – tre gånger mer än männen. Kvinnorna tar dessutom hand om sina föräldrar och sin mans föräldrar när de blir gamla. Förutom omsorg av barn och anhöriga lägger kvinnor mer tid på de andra delarna av obetalda hem- och omsorgsarbetet än män – tvättning, städning och matlagning. Männen lagar det som är trasigt och ansvarar för ekonomin.

Det klart att det får konsekvenser.

Kvinnor tjänar 90 procent av männens lön – när de jobbar. Mest skiljer det i den privata sektorn. Av kapitalinkomsterna kommer 68 procent männen till del, 32 procent kvinnorna. Kvinnorna har inte bara sämre lön och mindre kapital. De utbildar sig längre, jobbar mindre, är sjuka oftare och tar större ansvar för barnen. Det påverkar deras livsinkomst – de har 81 procent av männens livsinkomst.

Men det värsta kanske ändå inte är pengarna. Fler kvinnor än män uppger att det har besvär av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor är överrepresenterade när det kommer till stressrelaterade sjukdomar. 39 procent av kvinnorna som är sammanboende med barn känner sig ofta stressade på grund av att de har för mycket att göra, 23 procent av männen.

Om jobbet är det första skiftet, hemmet det andra så finns det också ett tredje skift. Projektlederiet. Ansvaret för vänskapsrelationer, för gympapåsar, födelsedagar, urvuxna pjäxor, logistiken inför fotbollslägret och så klasskassan. Att vara spindeln i nätet och alltid vara steget före. Det tar på.

Den här uppdelningen är inte bara en belastning för kvinnorna. Det gör att männen riskerar att bli exkluderad från sin familj – någon som dyker upp i lagom tid för att betala räkningarna men egentligen inte alls är en del av sin familj. En galjonsfigur som inte har en funktion i det som är viktigt på riktigt. Närheten och gemenskapen till de som betyder allra mest.

Så – nej det spelar ingen roll om du dammsuger eller diskar. Det spelar roll vilket ansvar du bestämmer dig för att ta för dig själv, din partner och ert gemensamma liv.

Statistiken kommer från SCBs På tal om kvinnor och män.