Jag skäms som man – det är en vanlig reaktion när vi synliggör ojämställdhet och framförallt kvinnors utsatthet. Men de allra flesta män våldtar inte och slår inte heller kvinnor de älskar – och ska inte behöva stå till svars för det. Däremot handlar det om att få syn på när både du och jag bidrar till att skapa grogrund och acceptans för beteenden som direkt och indirekt bidrar till våld och övergrepp.
Vi behöver jobba med att synliggöra hur det samtal vi för med varandra i vardagen och den kultur som finns på våra arbetsplatser ser ut. När vi tillåter jargonger, nedvärderande skämt och uttryck så bidrar till att normalisera våld och övergrepp.
Att skapa sig kunskap om hur det här hänger ihop gör det enklare för oss att arbeta förebyggande. Alla människor har en roll och ett ansvar i det förebyggande arbetet även om vi ”bara” är åskådare. Att var och en förändrar sitt beteende bidrar till förändringar i gruppen och gör att det blir en kollektiv förflyttning.
I våra utbildningar visar vi ofta Kära pappa – det är en stark film som visar vilka konsekvenser det får när vi passivt och aktivt tillåter jargonger och nedsättande uttryck. Frågor att ställa till sig själv och/eller i sin arbetsgrupp efter filmen kan vara:
- Vilka jargonger har vi på vår arbetsplats?
- När bidrar jag till att upprätthålla dem?
- Vad kan jag/vi göra annorlunda?